Hem » Inlägg märkt 'Recept'

Etikettarkiv: Recept

Så får du vackra, färggranna påskägg med naturliga färger

Att få till vackra påskägg är ingen konst – och du kan dessutom åstadkomma det med sådant du har hemma. Blåbär från frysen – gurkmeja från kryddhyllan – kaffe från kaffeburken – grönt te…  Bara att koka upp kryddor, bär eller vad du har, och lägga äggen i färgbad helt enkelt. Känns mycket trevligare än att använda artificiella färger.

Ägg färgade med blåbär. Foto: Bitte Melin.

Vad du behöver är kastruller och skålar – och så en väldig massa ägg förstås!

Här är exempel på vad du kan använda:

Blåbär – mörkblå till blålila
Hallon – svagt rosa
Gurkmeja – gul
Lökskal – gul till gulbrun
Lökskal från rödlök – rosalila
Paprikapulver – orange
Kaffepulver – chokladbrun
Grönt te – grönbrun

Av färska råvaror såsom bär tar man två-tre rejäla nävar i kastrullen – av kryddor och annat pulver ca 2 rågade matskedar.

Gör så här: Koka äggen 10 minuter i en egen kastrull. Mät upp 5 dl vatten, 1 tsk salt och valfri råvara och låt koka 2-10 minuter (den längre tiden för färska råvaror). Dra från plattan och låt stå ca 30 minuter innan du silar av (kryddor behöver inte silas).

Ägg färgat med lökskal. Foto: Bitte Melin.

Tillsätt lite vitvinsvinäger till färgblandningen och lägg ner de kokta äggen. Låt stå minst ett par timmar – vill du ha ännu djupare färg kan du ställa äggen kallt i färgbadet över natten.

Tips! Gör mönster på äggen, t ex genom att linda runt snören, sätta på håliga klistermärken, använda tejp eller vira spetsband eller gummisnoddar runt äggen. Endast fantasin sätter gränserna!

/Bitte Melin

Omelett med hummerstuvning

Bland de mer festliga rätterna i Hanna Brodds handskrivna bok är omelett fylld med hummerstuvning. I receptet ingår en burk hummer.

Ica skriver i sin egen historia: De första konserverna i Sverige dök upp i handeln under sent 1800-tal, men först på 1930-talet började sortimentet växa. Förutom anjovis och sill började det också finnas grönsaker, importerad frukt och delikatesser som hummer och sparris.

Digitalt museum, fotograf: D. Gunner. Public domain.

På bilden ses företaget O.J:s Köttkonservers monter på utställningen Hem och Hushåll på Vänershov i Karlstad 1936. Såväl enstaka ingredienser som hela maträtter på konservburk spreds snabbt på marknaden vid denna tid.

O.J:s Köttkonserver stoltserade som ”Sveriges äldsta firma inom branschen, med hypermoderna lokaler”.

Tillagning

Stuvningen: 1 burk hummer, 1 matsked smör, 3 msk mjöl, 3½ dl grädde, salt, vitpeppar, socker. Smöret och mjölet fräses i 2 minuter. Grädden spädes på under rörning och såsen får koka i 5 minuter. Hummer läggs i och stuvningen får ett uppkok samt avsmakas med kryddorna.

Omelett: 4 ägg, ¼ tsk salt, ¼ tsk socker, 3 dl grädde. Till pannan ½ msk smör. Beredning: äggulorna vispas väl med salt och socker. Grädden tillsättes och sist nedröres försiktigt de till hårt skum slagna äggvitorna. Omelettpannan upphettas och smörjes väl med smöret. Äggstanningen hälls i och omeletten gräddas ljusbrun i ordinär ugnsvärme. Den stjälpes upp på smort lock, någon stuvning lägges på den ena halvan och den andra halvan vikes över.

Omelett med krabbstuvning. Det finns helt enkelt ingen burkhummer att tillgå i butikerna i Broby, så det fick bli krabba! Strimlad isbergssallad och grön sparris är fräscht som tillbehör. Extra stuvning i en skål bredvid för den som vill ha lite till. Foto: Ingela Frid.

/Ingela Frid

Våffeldagen

Våffeldagen är en alldeles speciell dag och har så varit i generationer. Min mamma har berättat om när mormor tog fram våffeljärnet just denna dag – den gamla sorten som används på vedspis – och hur hela familjen njöt när de härliga dofterna av nygräddade våfflor spreds i det lantliga köket!

Jag har ingen aning om vilket recept min mormor använde när hon gräddade dessa läckerheter – kanske var det något liknande detta, som finns i vår handskrivna kokbok:

Sockervåfflor

Vispa 5 ägg, lägg därtill ½ pund fint socker, 2 lod skirat smör, 14 lod gott vetemjöl.
Järnet väl smort med smör och bra hett.

Receptet är nedtecknat i Kviinge den 11 Februari 1908, så det har några år på nacken vilket förstås också märks på måttenheterna som används.

För den som (likt mig) är lite osäker på dessa mått kanske detta passar bättre?

Foto: Bitte Melin


Äggvåfflor

100 g smör
4 dl vetemjöl
1/2 tsk salt
5 dl mjölk
3 ägg

Gör så här:

Smält smöret och låt svalna. Blanda vetemjöl, salt och hälften av mjölken till en jämn smet. Rör sedan ner resten av mjölken, äggen samt smöret. Hetta upp våffeljärnet. Laggen kan behöva penslas med smält fett till första omgången, men sedan behöver du inte använda mer fett. Grädda våfflorna gyllenbruna och servera med grädde och sylt eller bär. Receptet räcker till 10 – 12 laggar.

Vårfrudagen

Egentligen har dock inte den 25 mars någonting alls med våfflor att göra. Själva namnet Våffeldagen är helt enkelt en förvanskning av Vårfrudagen. Och Vår Fru – det är Jungfru Maria, det. Ännu mer högtidligt kallas den Marie Bebådelsedag, och ända fram till 1953 var den en röd dag i almanackan.

Numera är 25 mars en alldeles vanlig dag. Men våffeltraditionen lever vidare. Och när man tänker efter är det egentligen inte så konstigt att det blev just våfflor som fick symbolisera denna vårliga dag. I slutet av mars hade vintern börjat ge vika, korna mjölkade mer och hönsen började värpa igen – vad kunde då passa bättre än att ordna en riktig våffelfest?

Our Lady i St John the Baptist Catholic Church på Manhattan i New York. Foto: Bitte Melin.

/Bitte Melin

Dags att uppmärksamma forna tiders ”kaffesurr”?

Under de båda världskrigen upphörde importen nästan helt till Sverige, på grund av spärrade handelsvägar. Särskilt stor brist blev det på varor som te och kaffe, och därför infördes ransonering.

Under den värsta ransoneringsperioden under andra världskriget kunde svenskarna endast köpa 13 gram kaffe per vecka. Men nöden är uppfinningarnas moder, och de svenska kaffeälskarna fann på olika lösningar för att kunna avnjuta något som åtminstone påminde om kaffe. Och kaffesurrogaten kom till så stor användning att det började tillverkas i industriell skala.

Färdigtillverkade kaffesurrogat var ofta en blandning av flera olika produkter och de gick under allehanda namn. En produkt kunde exempelvis kallas för ”homeopatiskt hälsokaffe”, en annan för ”mockatillsättning”. Vissa blandningar, som innehöll en andel äkta kaffe , kunde gå under namnet ”hushållskaffe” eller ”elvakaffe”, men det fanns också förfalskade och helt undermåliga surrogat som gjorts på billig torv.

Ett av de företag som började saluföra kaffesurrogat – eller kaffesurr som det kallades i folkmun – var chokladfabriken Marabou. Deras surrogat, kallat Mabou, var ett av de mest omtyckta. Svenska Kaffebolaget importerade ett tyskt kaffesurrogat gjort på cikoria, som pressats till briketter.

Ett annat företag som satsade stort på surrogat var Martin Olsson. När kafferansoneringen infördes 1940 skrev företaget avtal med dansken Villads-Nielsen som gav företaget ensamrätt på produkten. Surrogatet kom att kallas Kamo, vilket stod för Kaffe AB Martin Olsson, och kom ut på marknaden i augusti 1941. Första kunden blev AB Trafikrestauranger som gjorde en beställning på hela 12 ton.

Många tillverkade också sina egna kaffesurrogat. Till stor nytta när det gällde att finna surrogat inte bara för kaffe utan även när det gällde livsmedelsförsörjningen i allmänhet var tidens skolkökslärarinnor. I studien Vänd åter till gamla tiders enkla levnadssätt – en studie om hur skolkökslärarinnornas expertkunskap bidrog till livsmedelsförsörjningen under världskrigen, beskrivs hur lärarinnorna använde sina expertkunskaper i kokböcker med både recept, råd om olika typer av surrogat och tips om hur man ska laga maten på mest ekonomiskt vis.

Kokboksförfattarinnan Ida Tegnér-Högstedt (1867-1924), som skrivit böcker med titlar som Vårt dagliga bröd i onda och goda tider, Matnyttiga vilda växter, Fru Högstedts kokbok och Fru Högstedts konserveringsbok, ger läsaren recept på en mängd olika kaffesurrogat som läsarna själva kunde göra av olika slags växter som fanns i närområdet. Maskros, kvickrot och  mjölktistel används flitigt i recepten, liksom rotfrukter av olika slag, rostad råg och andra spannmål samt nypon och ekollon.

Cikoria. Foto från Wikipedia.

Ett vanligt surrogat, som fortfarande används som kaffeersättning i bland annat Frankrike, var cikoria – på svenska vägvårda. Vägvårda är en flerårig ört i familjen korgblommiga växter och har historiskt använts inte bara som kaffesurrogat utan även som sallad och som naturmedicin mot gikt. Idag marknadsförs färdigmalt cikoriapulver som hälsosammare än vanligt kaffe och säljs inte sällan dyrt.

Vanligast förekommande, inte bara i Tegnér-Högstedts böcker utan även i andra samtida författares kokböcker, är dock kaffesurrogat av rostad vetekli, det som kom att kallas klikaffe och som i dåtidens kokböcker oftast skrevs ut i två ord, kli kaffe. För den som vill prova finns ett recept här:

Klikaffe
500 g vetekli
80 g sirap

Så här gör du: Värm kliet på en plåt i ugnen och värm sirapen i en kastrull. Blanda samman sirap och vetekli i en skål och bred sedan ut blandningen på plåten igen. Rosta på låg ugnsvärme, ca 125-150 grader, tills det får fin färg. Stöt sönder ”kaffet” och brygg med måtten 1 dl klikaffe till 1 ½ kaffekopp vatten.

Källor:

Nordiska museet
www.divaportal.org
wikipedia
www.foretagskallan.se
www.handelnshistoria.se .  
https://www.medvetenkonsumtion.se/radochtips/kaffe-te

/Bitte Melin

Smaker från förr

Hanna Brodd och Greta Möller…. bla bla bla